Här är min analys av en flashsida!
http://www.washingtonpost.com/wp-srv/health/childhoodobesity/store/
Denna sida är en undersida till Washingtonpost för prenumeranter. Den verkar gå under hälsosidans serie om överviktiga barn. Dock får vi från denna sida inte tillgång till några tidigare artiklar i ämnet.
Hur är det gjort?
På sidan finns en hjälpdel i form av instruktionsrutor som som visar i vilken ordning man ska klicka sig runt mellan de olika stegen. Dessa kan man även välja att avaktivera.
Tanken är att man först ska välja en livsmedelskategori, sedan få mer information om de olika produktalternativen inom varje kategori. Filmsnuttar med en hälsovetare(?) Sally Squares visas som förklarar lite kring de olika kategorierna. Varje vara är klickbar, om du klickar på en vara kommer det upp fakta med näringsinnehåll. I en tabell kan du jämföra alla produkter, det är lite oklart vad tabellen säger. Sedan kan man välja att lägga till något av alternativen som man tycker verkar bra till sin virtuella shoppingvagn. När man valt ut ett antal livsmedel samlas de i en låtsas-shoppinglista som man kan skriva ut och ta med sig till affären om man vill. Den samlade mängden näringsinnehåll, kalorier etc. i alla de varor man valt tillsammans samlas även i en lista på sidan.
Vem är mottagaren?
Föräldrar, personer som vill lära sig äta nyttigt, familjer. Folk som köper färdigmat och kan behöva en guide i vad som är bra och inte bra att äta bland färdigmatsalternativen.
Vad ska förmedlas?
Information om livsmedels- och produktinnehåll, och hur man väljer rätt livsmedel. Detaljerad näringsinformation finns för ett visst antal produkter inom varje kategori.
Vad är målet/syftet?
Hjälpa folk, främst föräldrar till överviktiga barn, att handla nyttigare alternativ och inse vad de onyttiga alternativen innehåller. Tanken är att de som köper färdigmat ska kunna välja nyttigare alternativ bland färdigmaten.
Tankar/reflektioner:
Hjälprutorna är bra och underlättar för navigeringen på sidan som annars är lite svårförstådd vid första ögonkastet. Vad som är tanken och syftet med sidan är inte kristallklart från första början.
Sidan har inga ambitioner att få folk att laga egen mat av bra råvaror, utan upplysa folk om vad som är bäst bland de färdiga alternativen. Det är specifika produkter/märken som är utvalda, är det någon form av reklam bakom det? De specifika produktalternativen gör sidan svåranvänd och inte så anpassningsbar om man till exempel inte har tillgång till de beskrivna varorna i sin butik. På sidan hittar vi ingen förklaring till vad alla olika begrepp såsom sodium, kalori, etc betyder eller vilken mängd som är bra att äta. Det blir otydligt vad som är nyttigt och onyttigt.
Sidan ger en känsla av att man kan onlineshoppa (layouten på funktionerna tex. shoppingvagnen bidrar till detta) det kan man dock inte utan bara få information om produktinnehåll.
Sidan är ett multimodalt medium (enligt Mark Elsom-Cooks, professor i datakunskap, begrepp) vilket innebär att man använder två eller fler av sinnena som besökare. Den är visuell och audiell, man kan alltså se och höra när man tar sig runt på sidan. Men man använder inte de andra sinnena: lukt, känsel eller smak. Inom den visuella delen av sidan finns underkategorierna: text, stillbilder och rörliga bilder med på sidan. Inom den audiella delen finns underkategorin tal som hör till ljudklippen.
